2016

2016, början på något mer.
Vi har firat och vi har landat, 2016 är numera vårt år. Till skillnad från 2015 så är det väl en sista siffra som byttes ut. Hur kommer mitt år bli? Med bloggen? Målen med Innocenta. Med en start i april så kom jag och Ina (Ucina BOKO) ut på pay´n jump i juli innan hon drog på sig hältan som inte skulle gå över så snabbt. I slutet av Augusti fick hon åka till dalarna och jag få ner Innocenta Futura. I början av september satt jag på henne för första gången och hennes inridning var påbörjad.
 
 
2016 på bloggen
Jag har börjat fått en nytändning och planer på bloggen. Bland annat kommer det komma summeringar av veckan på söndag/måndag varje vecka där jag beskriver veckan överlag hur det gått och vilket pass som varit det bästa. Varje månad kommer det också att bli en summering av månaden och ett blicka framåt av vad jag har för tankar om kommande månad som vi går in i. Vad tror ni om det? 
 
Innocenta Futura 2016
Innocenta eller Inn. Planerna med henne kommer gå i vintervila till och med början av februari då vi kör bara ridning och arbete i töm. Sen ska vi börja träna styrka och kondition för att bygga upp henne till mer tävlingsmässig kondition. Utbildningen inom ridningen kommer att fortsätta och målet är någon tävling 2016 men delmål att hoppa felfritt på en pay'n jump i Gamleby eller klubbtävling på hemmaplan i Överum. Sen får vi se vad året kommer bjuda på. Vi tar en månad i taget.
 
Se året i bilder...
 

Tänkvärt

Ger er denna tänkvärda artikel...
Ger er en bild ur Hippsons tidning, en tänkvärd sak som även jag hört och fått till mig. Jag är ingen sådan som bryr mig men tänk efter för det finns sådana som tar det hårt. Vi är unga som gamla, nya som erfarna. Vi ska hjälpa varann och visa framfötterna. Inte all mobbing och hets ska finnas, t ex om att ha dyraste märket eller gå till överdrift gällande hur mycket man får väga. Då blir det inte lika roligt så ställ upp för varann och hjälps åt tillsammans. Jag bryr mig inte, men det finns folk som gör.



Travhästens värld - Veckans ämne

Överallt hör man saker. 
Nu tänker jag ta upp ämnet om travhästens öde när den inte längre kan gå på travet. Det finns så mycket snack, skitsnack och andra saker som gör att man bara skakar på huvudet och går vidare för man inte orkar ställa sig där och försöka förklara för dom. Visst jag har själv tagit över hästar som inte längre kan gå på travet men som inte fått ett hem. Travmänniskor bryr sig faktiskt om sina hästar precis som ridtjejer och killar gör.
 
Vi kan börja med att ta död på en sak. Varför vi travmänniskor tvingar hästen att springa. Det gör vi inte. De hästar som tävlas älskar att springa precis som den där andra hästen älskar hoppa bana på 150 cm. En häst som inte älskar att springa och farten på travet, ja de hästar får sluta sina karriärer på travbanan och det är där det väntas en annan framtid. Det är då vi kommer in på punkten alla får höra, varför vi skickar så många till slakt.
 
Vi är inte hjärtelösa bara för att vi skickar dem till slakt, vi tänker på hästens bästa. Många ägare vill sin hästs bästa. Kan inte säga alla för finns undantag i alla sporter, grenar och saker i livet, men de flesta.
Vi kan ta Pio som ett exempel, hans ägare älskade honom och var mån om honom. Hon ville att han skulle få komma till ett hem nära honom, där han fick massor av kärlek och tid. Ett hem där han fick stanna livet ut. Nu var han 17 år så kanske men det spelar ingen roll om de är 3 år, 12 år eller 20 år. Pio skulle gå till slakt då det hemmet inte hittades, då hon inte hittade någon som passade hans personlighet där hon visste han kunde stanna. Kanske visste hon inte med mig, jag som skulle ha honom som sommarhäst. Men han fick iallafall den kärlek sin sista sommar och kanske skulle han få stanna livet ut. Nu fick han stanna hos mig sina sista dagar i livet. Men hade hon inte haft den turen så en häst som bara står i en hage som hon inte har råd att ha, som tiden inte finns för. Man måste kunna överleva också, står man utan pengar kan mycket mer bli lidande. Det bästa för honom var slakt, det är sista utvägen. Vi försöker alltid hitta en väg.
 
Ibland försöker de säljas som ridhäst eller så går de till att bli avelshäst. Men alla vill kanske inte avla på just det stoet. De vill väl inte precis som ridmänniskor att hästen ska slängas runt och byta hem titt som tätt, de vill väl att hästen ska få långvariga hem och ha det bra. Vi försöker alltid hitta ett hem, men vi vill hästens bästa också. Hittar inte vi det här hemmet som den hästen behöver eller trivs i så är slakten ett faktum. En död häst lider inte. Jag är väl ingen mördare för det bara för att jag kanske inte hitta hästen ett hem eller kunde ha kvar den, som kanske innebar att den fick lida. En häst som bara går i hage där ingen tid för pyssel, omsorg och kärlek finns på samma sätt, är det en häst som mår bra? En häst som inte fann det hem som den behövde för att utvecklas och bli en bra kompis, ridhäst och bästa vän. Säger som förut, en död häst lider inte men alla som tror något annat vill jag bara säga att travmänniskorna försöker visst med andra alternativ innan de måste tillta slaktbilen och låta hästen somna in.
 
Sen att alla tycker olika det respekterar jag. Det är väl bra på denna värld att vi alla är olika men jag vill slå ett slag och låta er tänka efter innan ni häver ut er något. Ras som ras, sport som sport, vi är väl fortfarande mänskliga.

Året som gått & det nya året.

Bakom detta inlägg har tankarna flödat länge.
Har länge suttit och tänkt ut hur jag ska skriva och hur jag ska formulera mig kort. Är så mycket jag vill berätta. Nu tänker jag skriva om följande frågor som kommer och undrar ni något så kommentera, jag svarar er alla.
- Hur har 2014 sett ut? Och vad är mina planer för 2015? Vart tog Stall Norm vägen? Vad händer och vart tog jag vägen på bloggen?
Vi kan börja med året som gått.
Det har varit händelserikt. Började året med jobba på stall Sittac och tillbringa största delen av veckorna i stallet med träning av hästarna. Var med som skötare på trav, iväg när Yello Karsk skulle opereras och första halvan av året flög förbi. 15 juni var datumet då hästarna försvann ett tag ur mitt liv. Jag flyttade nämligen närmare 40 mil hemifrån Dalarna till Småland. Där hade jag funnti kärleken och ett vikariat på hemtjänsten väntade. Inga hade jag som jag kände där jag kunde rida, träna och sköta dessa ståltiga hästar. Smällen man fick ta när man flyttade. För att få något att göra började jag rida i en hoppgrupp på Gamleby Ridklubb. Från trav och monté till hoppning var stor omställning kändes det som men vad gör man för att få va nära häst? Utvecklades ännu lite mer och kom tillbaka lite mer i ridningen än det där lilla dressyren/gymnastikhoppningen man hade med travarna. Året gick och mot slutet av 2014 kom abstinensen totalt. Saknade så mycket av stall Sittac och att sitta varje dag till/bakom häst. Så det var då vi kommer in på mina planer för det nya året, 2015.
2015, var ska jag börja?
Året börjar med planer planer planer. Rider min andra och sista termin på ridklubben i Gamleby. Planerar och fixar inför flytten. Nej jag ska inte flytta. Men troligtvis kommer Ucina att flytta. Ucina det lilla rara stoet från Stall Sittac. Hon är 13 år iår, vi ska prova en sista gång att betäcka få se om det tar sig. Sen får hon flytta ner till mig som det ser ut i dagsläget. Där ska vi hålla på med träning och hon ska skolas och blir mer utbildad, främst inom dressyren då det är där jag tror hon har kapaciteten. Så det är mina planer, kommer inte Ucina ner kommer det någon annan travare. För iår ska det in en häst i träning på Stall Norm teamet.
Det betyder också...
Japp det betyder att Stall Norm som legat på is sedan juni 2014 tas upp igen i sommar, 2015. Så stallet kommer igång, med 1 häst i träning. Inte i trav denna gång utan i ridning. Ska omskolas och testas fram på träningar och tävlingar få se vad som passar bäst. Travet kommer komma igång senare när platsen finns. Just nu finns det dåligt med träningsmöjligheter gällande körning om man inte kör i den lilla paddocken, ridhuset eller i hagen haha.
Bloggen kommer då också att komma igång mer aktivt. Våren kommer mestadels att komma lite planer och hur det går i väntan på att hästen ska landa i mina händer för träning och skötsel.
 
Ha en fortsatt fin fortsättning och hoppas ni följer mig nya som gamla. Nu är Stall Norm Team på G igen!

Tårar & Skrattsalvor

Anders du berör, du gav mig tårar och skrattsalvor hela programmet.
Såg någon I Huvudet på Gunde Svan igår 26 oktober? Jag gjorde det då jag är lite bekant med Anders. Anders, varenda gång man hör din historia så berör den. Inte en enda gång har den kommit undan. Såg ni inte gårdagens tycker jag ni ska leta reda på reprisen, det är verkligen en historia ni kommer förstå varför. Varför han säger att ingentin är omöjligt och varför det är mitt stora motto. När man har djävlar annama ja då ska det går. Jag är envis men skulle nog ge upp före denna karl. Anders är min stora förebild också, han är en kämpe man aldrig kan komma i närheten av. Se arkivbilderna på hans lopp får rysningarna och ja hans kömparglöd, jag önskar att jag kunde haft samma kämparglöd som honom. 
 
 

Hästarna som tjänar oss för sedan bli utslängda

Travhästarnas liv är nog inte densamma som ridhästarna, inte riktigt. När ridhästarna har tjänat sitt liv på tävlingsbanan blir de grymma läromästare och kan lära vidare till nästa människa. När travhästens liv är över på banan för den är för gammal (endast runt 10 år gammal) eller att den inte fungerar så blir det ett snabbt slut. Många travhästar får inte den där andra chansen, även om hästen i fråga kanske bara är 5-6 år. Denna text nedan cirkulerar lite överallt och läste den själv på facebook. Hemskt text då jag som är halvt i travet vet att det ligger mycket sanning i detta. Många hästar får inte ens denna chans till ett annat liv även om jag vet några försöker. Många försöker inte ens utan skickar dem bara med den där bilen...
 

"Får jag presentera mig, jag heter travhäst
Innan jag föddes var min pappa allra bäst
Ägarna planerade mig noga och gärna
De kallade mig för morgondagens stjärna

 

Jag växte upp på sommarbetet med mamma
Mina fölvänner och jag sprang så det damma
Tiden gick och jag fick flytta
Lära mig stå på box och göra lite nytt. 

 

Vänja mig med sele vagn och bett
Kondition tränades och trava var lätt
Allt gick snabbt och smidigt
Så ägarna ville starta mig tidigt

 

Var en väldigt snäll häst utan ovanor
Fick resa runt och se många travbanor
Kusken smackade och min svett rann
Många gånger lönade det sig för vi vann

 

Ägaren lycklig, rik och nöjd
Allt var en väldans fröjd
Sen kom problemen jag fick ont i kroppen
Behövde vila men det blev droppen. 

 

Jag har kämpat och slitit för mina kära
Allt gick så snabbt och slutet är nära
Springer man inte är man en skam
Ingen vill ha mig för jag är ej lönsam

 

Jag är inte gammal avdankad och slut
Behöver bara i lugnet vila ut
Tänkt om jag fick önska en sista sak
Ett nytt liv hos någon i sakta mak

 

Vart tog värdet i mig vägen
Gjort mitt bästa i alla lägen
Minns när jag var pigg och snabb som pilen
Men det är ändå försent, hör nu slaktbilen…"

 
 
 

 


Kalmar... Mantorp... Ja ja hamnar söderut!

Jaha imorgon far jag till Stall Sittac och pysslar, tränar med mera. Var meningen jag skulle dit idag också men jag hamnade i Hagfors och hämtade bil. Men imorgon blir det hästar hela dagen och mys med underbaringarna.
Letar också frekventiskt efter en ettåring, travare, för nu har jag bestämt mig. I höst tar jag B-licensen och tänkt ta B1M så jag får både träna,köra och rida.
Men hemmabanan blir varken Romme, Rättvik eller Färjestad som i nuläget är de tre närmsta, nej jag ska på grund av studier och lite andra saker, ej officiella så därför inte nämnt här, som hänt. Så jag hamnar runt Västervik-området så Mantorp eller Kalmar blir hemmabanan. Ja det känns bra även om jag saknar lite det som händer här hemma, alla fina tränare men vet ni ja vi syns på banan era fina personer! Känner mig på G och det känns bra även om det bryter vissa planer. Men det känns bra och jag är lycklig. OCH det viktigaste! Det här känns rätt, detta ska jag satsa på och ja detta är jag!
 
MÅL 2014:
- Flytta ner till Smålands skogar
- Ta B1M-licensen
- Hitta MIN ettåriga travare att utvecklas och hitta framåt med.
 
 
 
 
 

Kan bli en möjlighet?

En möjlighet av 2014 kan bli att jag tar över en travare som gjort sitt på banan och stallar upp den hos en vän för att sedan omskola till ridhäst. Kanske får man lite hjälp också inom western då Sara som hon heter har hållit på mycket med det å har SM meriter, vilket borde tyda på hon kan en del. Mer än mig i western iaf då jag bara ridit de lägsta klasserna i trail. Sen blir det ju såklart två små shettisar i Byn som ska agera gräsklippare och jag ska även träna en av dem medan den andra blir en äldre dam eller herre för mest coola ner stämningen så de håller sig ganska i skinnet. :)

Att livet går vidare...

Nu tänker jag berätta en sak för er som jag aldrig har berättat och innan jag blev den jag är idag, skulle ens ha yttrat mig om. 
Ni vet säkert hur det känns när ni måste sälja eller avliva er käraste vän. Det är det hemskaste som finns för man knyter ett band till sitt djur. Jag knöt ett band till min häst Pio som jag fick släppa taget om i juli 2012. Det var det hemskaste jag gjort att ta beslutet, nu är det dags, nu ska du få gå vidare någon annanstans. Jag vet att jag gjorde rätt val även om i stunden kändes jobbigt. För när jsg stod där den där kvällen och kämpade för att hjälpa dig börja jag tänka på hur du har hjälpt mig genom livet, jag tänkte på hur du kom in i mitt liv då jag mådde som sämst. Jag vet flera gånger jag tänkte på livet och döden, om inte döden hade varit bättre. Men så fick jag låna en häst över sommaren,  dock var den hästen till salu och fann en köpare strax innan men så sa ägaren att jag fick testa Pio, han är svår att ha och göra med och har många egenheter men han står bara här och vill du inte ha honom åker han till slakt nästa vecka.
Visst ville jag väl testa honom och jag kände något,  något av ett band mellan oss och många sa det att de såg nåogt hod oss. Vi hörde ihop. Men det är något annat, dock så fick han mig att känna värde i livet, känna att jag räckte till och älskad av någon. Vi blev sammansvetsade och utvecklades tillsammans som häst och ryttare. Vi lärde varann en massa. Jag fick mig en sits jag aldrig trodde jag skulle få på ridskolan, han gick från att varken kunna galoppera och snubbla över bommar till att gå LB och hoppa 1.10 bana.  Vi gjorde framgångar och i tre år fick jag hs dig i min ägo tills den dagen då du fick hjärnblödningen. Vi kämpade och kämpade och vi hsde kunnat fortsatt kämpa för chansen att överleva fanns där men jag visste att det bästa för dig var att släppa taget och låta dig gå vidare. Jag lovade att jsg skulle fortsätta kämpa, verkligen ta mig i kragen och allt jsg gjorde,  allt jsg sa och ja jag skulle leva för dig och för din skull för du lärde mig hitta tillbaka till livet, du lärde mig att vara stark och det kanske låter konstigt men du din lilla hästrackare hjälpte mig att hitta mig själv.
Utan dig hade jag aldrig varit den jag är idag, hade aldrig kunnat stått på mig som jag gör och vågat allt jag vågar.
Du hjälpte mig vidare och nu låter jsg dig levs vidare för jag vet att du alltid kommer finnas hos mig ändå för har någon en gång hamnat i mitt hjärta så finns dom där föralltid.
 
Tack Pio för att jag fick tillbringa 3 år tillsammans med dig och tack för att du lärde mig livet och vem jag var. Du lärde mig gå vidare även om allt kändes tungt, helt fel och emot en. Alla kan gå vidare bars de hittar styrkan.... Alla har styrkan bara att alla har olika sätt att nå den. Jag hade styrkan i Pio och att hitta mig själv.
 
 

Trött och tog tidig kväll!

Igår blev det ridning med CD och sen Friendly. Dock blev det hem och plugga för matteprov idag och internet krångla lite så orka inte bråka och försöka skriva något men ni får nu en uppdatering på hur det gick.... ;)
Först skritta jag med CD till banan där vi var på lilla banan och körde dressyr. Till en början var hon lite spänd och ville inte riktigt röra sig framåt så det blev lite seg och hackig takt på skritten. Men efter några minuters arbete med volter och så sänkte hon huvudet, började trampa under sig och få en behaglig skritt. Hon gick i form och resten av passet var hon mjuk och fin och det gick att böja henne jättebra! :) Jätte fin dam som fick mycket beröm.
Sen så spontant drog jag ut med Friendly på en skrittur i terrängaktig och backig väg så hon fick klättra lite smått och så... ;) Pigg och glad som vanligt skritta hon på i sin snabba takt och tyckte det var roligt så länge hon slapp stå still :)
Nöjd med båda tjejornas träningar! :)


Hästfysioterapi

Kvällsmys med de fina! <3
Friendly och Sluggo hade det trevligt i hagen och fick mysa lite med de fina och så pussa man lite på Brisa innan man åkte hem. Friendly fick lite löslongering på sitt träningschema idag och nu får de ledigt veckan ut då jag åker bort! På måndag startar jag med Brisa i ett armbrytarpass och sen upp och hoppa på lilla hjärtat för åter en tur på ridbanan! Sluggo och CD även till start på fredag (10maj) så håller alla tummar för dom!


Friendly möte...?

Friendly och jag har börjat komma igång med träningen och dagens verk blev ett skrittpass i terräng med backar och så lite jogg på det. Hon känns fin för ha haft ledigt bra tag och energin är ju som sagt på topp känner man. Till helgen kanske det blir ett litet möte. Då ska vi nämligen prata om Friendly får bo hemma hos mig under sommaren eller om det blir att jag åker till hennes stall och tränar henne. Känns då enklare om hon får vara hemma hos mig men vi får se.


Tre fina tjejor ni kommer få veta mer om snart!

Dessa tre fina tjejer Yello, CD och Brisa kommer ni snart få veta lite mer om. Men det är Friendly som jag kommer fokusera på ett tag här framöver men dessa damer står i samma stall och även en herre, Sluggo, som jag kommer kanske träna någon gång ibland.


Benskydd

När jag rider och så gör jag precis som i travet. Först förbygel, sen sadel, huvudlag och skydd. För så har jag lärt mig i travet. Först brösta, sen sele, huvudlag och skydd innan du drar iväg. Ser på ridskolor att där är det skydden först men jag har lärt mig att de kan stoppa upp blodcirkulationen lite om hästen står still och då är det bättre att sätta på dem sist alldeles innan du ska ut och springa. Har också blivit en vana som också dyker upp då jag ska linda benen. När brukar du sätta på sätta på benskydden? Linda?
 

Prismedel till travsporten dras ned med 40 miljoner

"ATGs styrelse beslutade idag att genomföra besparingar för travsporten på cirka 40 miljoner kronor under 2013. Det är en direkt konsekvens av att spelet på hästar backade med drygt 5 procent under 2012. Svensk Travsport har i samverkan med de aktiva tagit fram ett sparpaket som bland annat innebär minskade prispengar i V75-loppen för silver- och gulddivisionen, medan satsningen på treåringarna lämnas orörda." Läs hela här! Skrivet 30/1 2013
 
Jag är inte direkt drabbad av detta då jag inte har varit ute där innan sänkningen och varken varit ägare eller tränare för någon häst. Jag har bara stått där som hjälp och hästskötare de senaste åren så känner mig inte själv så drabbad. Det är inte förens nu som jag ska ta min efterlängtade licens och jag kommer in här samtidigt som sparpaketet och känner därför inte av sänkningen och det så här direkt som de som varit med innan. Hoppas om ni förstår mina tankegångar även om de kan vandra och låta lite konstiga ibland.
Tycker dock att detta är ett bra val då vi måste se långsiktigt och inte bara på nuet. Om vi inte gjort detta vad hade hänt då? Hade vi stått där utan pengar eller vad hade hänt? Kanske bäst att ta det säkra före det osäkra och vi måste spara in. Bättre att spara nu så vi har reserver. Det är ju främst guld- och silverdivisionen som drabbas men även priserna ute på banorna då varje bana får mindre att lägga pris på eller hur man ska förklara detta på ett bra sätt...
Vi får se mer en för just nu så har det bara gått 1 månad av 2013 och vi har ju 11 månader kvar. Kan se detta som en test på om detta kan fungera och hur det påverkar... Ja ibland måste man ju testa andra lösningar. Läs hela artikeln på travsport.se så förstår ni lite mer om vad det gäller och varför.
 

Hon har så rätt!

Satt och läste på Elins blogg och detta inlägg som hon skrev igår är bara så enkelt, rätt och ja vad mer ska jag säga?! Sanningen själv...
 
Bild från Elin Janssons Facebook
Igår gjorde jag något som står med på min personliga lista av synder. Bland det dummaste jag vet faktiskt. Jag kom med en bortförklaring när jag helt enkelt bara var för dålig. När man håller en del träningar så inser man snart att de som lär sig absolut sämst och som är svårast att hjälpa är de som alltid hittar på en ursäkt för att det går dåligt... LÄS VIDARE ->

Vad föredrar ni?

Jag älskar att rida barbacka. Du får mer kontakt med hästen och blir mer följsam då du känner hästen bättre. Balansträning också och speciellt om man rider busponnysar och hästar älskar att skutta, hoppa, bocka och busa. Du får en närmare kontakt och kan förbättra den och relationen mellan dig, ryttare och häst. Sedan får du en mysig känsla av att sitta direkt på hästens/ponnyns rygg. Älskar att hoppa barbacka, speciellt på min lilla bushäst jag hade som hoppade alla sorters skutt över hindren innan han fick in tekniken. :)
 
Min favorit är då iallafall då rida barbacka men vad är ditt? Dressyrsadel? Westernsadel? Hoppsadel? Barbacka? Damsadel? Annat?
 
 
Jag och min saknade lilla älskling, kallblodet Norm Pio första vintern han var hos mig! :) Bjuder på denna! ;)
 

Vad tycker ni?

Man ser att vissa har sitt eget namn på förbygeln, andra har hästens namn, och tredje stallets namn. Har hört flera gånger man ska ha, man ska inte ha, att det inte är snyggt, att det är att kasta bort pengar, att det är snyggt och ja listan kan göras lång. Vad tycker ni? Och har ni namn på förbygeln? Om ja, vad för namn?

 
Själv tycker jag det är snyggt med namn. Jag skulle använda stallnamnet, i mitt fall Stall Norm, eller hästens namn i vissa fall beroende på om det är en extra speciell häst. Alla hästar är speciella men en som är det lilla extra. Pio var ett exempel på en extra speciell då han förändrade mycket i mitt perspektiv. Detta var dock en stark överdrivning av exempel men för att ni ska förstå lite av vad jag menar med extra speciell. Dock använder jag helst stallnamnet ;)
Det är roligt att veta vad ni andra tycker!

IMGP6384.jpg


Att välja...

Sitter just nu i årets kanske enda hästfria vecka och funderar och luskar på min tävlingsdress. Till ponny var det inte svårt men stor häst så ska jag hitta en ny som jag känner att jag är nöjd med och vill bära resterande tiden av mitt travliv. Den ska ha designen jag känner mig stolt över, färgerna jag vill bära och så klart så är det ju ett plus om färgerna matchade också. Jag har flera olika idéer. Den första har färgkombinationen vit,svart och orange. Den andra har kombinationen mörkblå,vit och ljusblå och den tredje har en kombination av svart, röd och vit. I dessa färgkombinationer så finns det ett tiotal olika mönsterkombinationer jag testat och nu står valet där. För vissa är det kanske ett enkelt val och no big deal. Det är väl bara en tävlingsdress right? Men jag känner att detta är en tävlingsdress, min tävlingsdress och jag vill känna att detta är jag och den representerar något. Du vill väl även vara snygg på travbanan som på dressyrbanan. Det spelar ingen roll vilken sport det gäller så ska man vara nöjd med vad man bär. För bär du något du gillar så kommer du känna dig bekvämare och prestera på ett annat sätt. Jag ska ju faktiskt bära dressen i tre år innan det går att göra om. För vissa så kanske det är valet, som många tror jag har svårt. De kommer på som mig så många kombinationer och idéer och sen välja mellan dem. Sen så klart får ingen annan redan ha en lika dan reggad redan.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Döm inte hästen (hunden) efter håren!

Inte alla men många. Många dömer hästen innan de lärt känna dem. Jag var också en av dem en gång i tiden men en häst, en travare, en 17 årig nordistravare vid namn Norm Pio lärde mig. Lärde mig att inte döma hästen innan man vet vem det är. Våga titta på den sorts häst du aldrig skulle tänka dig att ha, för det kan vara den som verkligen passar, som verkligen är perfekt. Jag ville helst ha en ponny/häst som var framåt och som jag skulle kunna tävla på. Inte trodde jag att jag skulle hamna med en gammal travare som var nästan noll utbildad och endera stod still eller skulle springa som en tok. Men då jag sökte häst så gav jag travarna, som jag inte ville ha även om jag höll på med ponnytrav.  Ja, jag gav travarna en chans. Det slutade med att jag hittade Pio. Jag testade honom och det blev kärlek. Jag stod där och frågade mig. Ska jag låta hjärtat styra och ge denna underbara häst en chans eller ska jag fortsätta? Då jag red honom så gick det inte som jag tänkt kanske men jag kände att det fanns något där som gav mig tro om denna häst. Jag tänkte att jag kan väl i alla fall prova, så jag testade honom. Jag var där och red honom i en vecka och veckan därpå stod han hemma hos mig. Vi skulle ha honom över sommaren och se vad som hände. Han blev kvar och jag fick 3 underbara år med honom tills döden skiljde oss åt. Jag kan med säkerhet säga att jag utvecklades mycket som både person och ryttare med den hästen och då menar jag mycket mer än de år jag gått på ridskola. Jag fick se saker ur andra perspektiv och idag så tänker jag åtminstonde ge hästarna en chans. Att ge hästen en chans. Se bara vart man kan komma med de hästar man aldrig trodde. Tänk bara på nordsvenska brukshästen som går medelsvår dressyr och ridits både i Falsterbo och andra stora sammanhang. Hade du trott på nordisen om det stod mellan en nordis och arab. Skulle inte tro det. Om du ser en häst du är osäker på. Visst kan du prova fler men om du ger den en chans, en prövotid så kanske du hittar sidor och saker som kanske är helt perfekt för dig.

 

Idag är jag en tjej som omskolar travare, tränar travare och tävlar dem i dressyr, hoppning med mera. Jag skolar shettisar till travponnyer och tränar, samt håller på att försöka 2013 ta Monté och F-licens för stor häst inom travet. Tänk vilken vändning en häst gjorde på mig. Förut trodde jag att jag visste vad jag ville men nu vet jag. Jag vill hålla på med travhästar, travet, omskolningen och de hästar som har problem, de hästar som ingen vill ha.


RSS 2.0